Anderton Båtlyft

Anderton båtlyft nära byn Anderton i Cheshire, in nordvästra England är en lyftanordning som förflyttar båtar vertikalt cirka 15 meter, mellan floden Weaver och Trent-Mersey-kanalen. Båtlyften byggdes 1875 och var i drift över 100 år tills den stängdes 1983 på grund av rostangrepp. Det påbörjades en renovering 2001 och båtlyften kunde åter öppnas 2002. Lyftverket och det angränsande turistcentret med utställning drivs av British Waterways. Detta är en av två fungerande båtlyftar i Storbritannien och den andra är Falkirk Wheel i Skottland. BakgrundSalt har utvunnits från berggrunden vid Cheshire plain sedan Romartiden. Från slutet av 1600-talet har sedan en betydande saltindustri utvecklats i Cheshire, exempelvis i Northwich, Middlewich, Nantwich och Winsford. Efter färdigställandet av vattenvägen Weaver 1734 öppnades en farbar vattenväg för transport av salt från Winsford, genom Northwich, vidare till Frodsham där floden Weaver ansluter till floden Mersey. Öppnandet av Trent-Mersey-kanalen 1777 bildade ännu en vattentransportväg, som gick i närheten av Weaver i en del av sin. Denna förlängdes sedan ytterligare söderut på grund av kolbrytning och keramikindustrier runt Stoke-on-Trent. Ägarna av de två vattenvägarna kom fram till att en anslutande länk, skulle bli till ömsesidig nytta. Under år 1793 grävdes en hamnbassäng vid Anderton, vid Weavers norra strand, för en anslutande omlastningsstation till kanalen som låg 15 meter ovanför. Det byggdes två kranar, två saltrännor och ett lutande plan, möjligtvis inspirerat av det betydligt större lutande planet vid Hay vid Coalport. Denna omlastningsstation utökades med en andra kaj 1801 samt en andra anslutning till hamnbassängen 1831.

Anderton båtlyft nära byn Anderton i Cheshire, in nordvästra England är en lyftanordning som förflyttar båtar vertikalt cirka 15 meter, mellan floden Weaver och Trent-Mersey-kanalen. Båtlyften byggdes 1875 och var i drift över 100 år tills den stängdes 1983 på grund av rostangrepp. Det påbörjades en renovering 2001 och båtlyften kunde åter öppnas 2002. Lyftverket och det angränsande turistcentret med utställning drivs av British Waterways. Detta är en av två fungerande båtlyftar i Storbritannien och den andra är Falkirk Wheel i Skottland. BakgrundSalt har utvunnits från berggrunden vid Cheshire plain sedan Romartiden. Från slutet av 1600-talet har sedan en betydande saltindustri utvecklats i Cheshire, exempelvis i Northwich, Middlewich, Nantwich och Winsford. Efter färdigställandet av vattenvägen Weaver 1734 öppnades en farbar vattenväg för transport av salt från Winsford, genom Northwich, vidare till Frodsham där floden Weaver ansluter till floden Mersey. Öppnandet av Trent-Mersey-kanalen 1777 bildade ännu en vattentransportväg, som gick i närheten av Weaver i en del av sin. Denna förlängdes sedan ytterligare söderut på grund av kolbrytning och keramikindustrier runt Stoke-on-Trent. Ägarna av de två vattenvägarna kom fram till att en anslutande länk, skulle bli till ömsesidig nytta. Under år 1793 grävdes en hamnbassäng vid Anderton, vid Weavers norra strand, för en anslutande omlastningsstation till kanalen som låg 15 meter ovanför. Det byggdes två kranar, två saltrännor och ett lutande plan, möjligtvis inspirerat av det betydligt större lutande planet vid Hay vid Coalport. Denna omlastningsstation utökades med en andra kaj 1801 samt en andra anslutning till hamnbassängen 1831.