Slaget Vid Hastings

Slaget vid Hastings utspelades 14 oktober 1066 utanför Hastings i Sussex i sydöstra England. Slaget var Vilhelm Erövrarens och normandernas första stora seger i erövringen av England. Det har blivit skildrat på Bayeuxtapeten från ungefär samma tid. SlagetSlaget stod mellan de normandiska invasionsstyrkorna ledda av hertig Vilhelm II av Normandie och de anglosaxiska försvarsstyrkorna ledda av kung Harald Godwinson. Anglosaxarna hade just besegrat och i stridens hetta även tillintetgjort Harald Hårdråde vid Stamford Bridge då de utmattade anlände till Hastings efter en lång och dramatisk marsch på cirka 400 km på tretton dagar. Truppernas trötthet lär knappast heller ha varit mindre med tanke på att man först hade gjort motsvarande marsch i motsatt riktning och därpå utkämpat ett stort slag. Kung Harald tycks ha insett vikten av snabbhet inför detta nya normandiska hot, men har förmodligen gjort avgörande missar i andra viktiga taktiska delar som är vitala för en lyckad krigföring. De engelska trupperna bestod uteslutande av infanteri, både elittrupper och hastigt värvad milis. Av någon anledning fanns inga större styrkor av bågskyttar med. Den normandiska sidans trupper bestod av riddare, bågskyttar och fotfolk från Normandie, Bretagne och Flandern.

Slaget vid Hastings utspelades 14 oktober 1066 utanför Hastings i Sussex i sydöstra England. Slaget var Vilhelm Erövrarens och normandernas första stora seger i erövringen av England. Det har blivit skildrat på Bayeuxtapeten från ungefär samma tid. SlagetSlaget stod mellan de normandiska invasionsstyrkorna ledda av hertig Vilhelm II av Normandie och de anglosaxiska försvarsstyrkorna ledda av kung Harald Godwinson. Anglosaxarna hade just besegrat och i stridens hetta även tillintetgjort Harald Hårdråde vid Stamford Bridge då de utmattade anlände till Hastings efter en lång och dramatisk marsch på cirka 400 km på tretton dagar. Truppernas trötthet lär knappast heller ha varit mindre med tanke på att man först hade gjort motsvarande marsch i motsatt riktning och därpå utkämpat ett stort slag. Kung Harald tycks ha insett vikten av snabbhet inför detta nya normandiska hot, men har förmodligen gjort avgörande missar i andra viktiga taktiska delar som är vitala för en lyckad krigföring. De engelska trupperna bestod uteslutande av infanteri, både elittrupper och hastigt värvad milis. Av någon anledning fanns inga större styrkor av bågskyttar med. Den normandiska sidans trupper bestod av riddare, bågskyttar och fotfolk från Normandie, Bretagne och Flandern.